Argh...

Det är inte lätt att vara en pungråtta heller. Igår fångade vi en i fällan som satt ute. Den fick åka till RSPCA innan den blev utsläppt, killen som fixar sådant satte också upp en envägsdörr vid hålet där pungråttan i taken tar sig in och ut. Nu kommer den inte in igen och sitter och trycker i ett gap mellan två takdelar och ser deprimerad ut.

Inte är det lätt att vara lilla jag heller. Mannen far omkring i huset som en virvelvind och suckar, stönar och gnäller medans han stökar till. Försöker hinna med att både jobba, ta det lugnt och hla efter huset, men det går inte. Nu har jobbet lidigt för att jag försöker få bukt med ett mögelproblem medans jag grundstädar eftersom det blir att flytta i oktober samtidigt som jag försöker hålla rent. Men jag hinner inte, därför att karlen är lika snabb med att stöka till, gå omkring med skitiga skor och dra in gräs överallt medans han inte gör någonting. Hade han jobbat hade det ju varit annorlunda, men det gör han ju inte just nu.

Jag sluta röka för 7 och en halv dagar sedan. Mannen skulle sluta då också, men han köpte ett paket och puffar en eller två här och där och ändå går han omkring och beteer sig som en grinig femåring... och gör ingenting... och jag måste göra allting sammtidigt som jag ska vara snäll och glad, lyssna på hans gnäll och rätta mig efter honom, och svarar jag inte på frågor på 2 sekunder blir han rosenrasande och elak.

Gud så drygt!

Nåja. Jag ska väll tillbaka till disk, mögel sanering och då-och-då jobb.

PÖSS

Om

Min profilbild




RSS 2.0